Ett av säsongens större mål är genomfört och kroppen befinner sig just nu i återhämtningsläge kan man säga. Med en bra tävlingsperiod under januari månad så var uppladdningen i full gång inför första söndagen i mars.
Bessemerloppet blev sista tävlingen två veckor innan Vasaloppet som en del i uppladdningen. Tyvärr utvecklades en förkylning efter detta lopp som gjorde att det blev en liten kamp mot klockan sista 14 dagarna. Som tur blev det en kortare vända och precis en vecka kvar till start kunde jag stå på skidorna igen.
Sista veckan var det bara att göra det bästa av situationen, kroppen svarade bra på den träning jag gjorde. Det blev inget bakslag på sjukdomen och förhoppningarna om att starta ökade.
Jag packade väskan och rullade mot Mora och Sälen för att inkvartera sig hos Tobbe sista dygnen. Testning av skidor och någon lättare vända i skidspåret genomfördes.
Väl på startlinjen och när starten går så är det full fart över startgärdet som om det är 5 km man ska åka. Tyvärr fick jag ingen klockren start i och kom lite efter direkt i första backen. Kunde ta mig fram uppför stigningen och hamnade inledningsvis i den andra klungan som jagade täten ner mot Mångsbodarna och Tännäng, innan vi där kunde komma ikapp igen.
Det var ett tufft lopp i år, hög fart från start och i stort sett hela vägen. När vi sedan närmar oss Oxberg börjar krafterna ta slut. Jag krigar mig med mot Gopshus men där blir det ren soppatorsk och upp mot Hökberg samt vidare mot målet i Mora blir en ren överlevnad.
Som många gånger denna vinter har vi superskido. Denna söndag räddade skidorna mig många gånger sista 35 km. Kroppen var inte på topp denna dag, tyvärr! Men material och service längs med banan gör att man klara av att gå med. Stort tack till ett serviceteam som är på topp varje gång.
Mina förhoppningar var såklart att kunna vara med och kriga hela vägen in mot upploppet. Nu väntar uppladdning mot Birken om två helger.
//Rikard
