Då har jag än en gång genomfört Jizerska skimarathon! Har inte koll på antalet, men det är nog drygt tio år sedan första vändan iallafall. Å precis som alla gånger jag varit där så var förhållandena även denna gång minst sagt speciella… Som tur är hade de fått väldigt bra med snö i Bedrichov detta år inför tävlingen, för när vi kom ner i fredags var det 8 plusgrader, stark vind och spöregn! Detta fortsatte sedan hela lördagen ända till sena kvällen. Som tur är (och precis enligt prognosen) slog vädret om och det blev minusgrader under natten inför tävlingen. Annars vet i fasen om det gått att genomföra loppet!
Hur som helst blev det iallafall bra stavfäste då det frös på. Det var nog inte lätt att få till spåren med dessa förhållanden. Själv tycker jag att det saknas lite tryck i kroppen än och det märktes under loppet också. Jag fick kriga rejält och inte minst på slutet men tappade ändå några för många positioner för att vara nöjd med något resultat… Så årets Jizerska skimarathon går väl inte direkt till historien som mitt bästa lopp i karriären, även om det var ett av de bästa jag gjort just i Tjeckien.
Nu hoppas jag dock att d
enna genomkörare kan få fart på gubben inför det som väntar… Närmast La Diagonela här i Schweiz där jag befinner mig just nu. Teamet har ju fina minnen härifrån detta lopp så klart i och med Rikards seger förra året! Det blev kontraster kan man säga att komma från ett varmt och regnigt Bedrichov till vita alptoppar och blå himmel. Nu är det inte jättemycket snö här heller och det ryktas om justeringar av kommande helgs tävlingsbana, men än hinner mycket hända.
Det var ändå rejäl energipåfyllnad under förmiddagens pass i spåret som ni kan se…
