En av säsongens höjdpunkt avklarad och passerad! Kanske inte konstigt att en känsla av tomhet infinner sig så här dagarna efter. Det är nog fullt naturligt, då det (varje år) är ett extremt fokus inför Vasaloppet och med en sådan urladdning! Hur som helst, loppet blev ju som bekant lite speciellt på många sätt!
De flesta förstod nog att det skulle bli ett rätt slitsamt och ”trögfört” lopp, något som jag kände kommer passa mig perfekt! Så, med en kanonstart och riktigt bra känsla i första backen blev ju inledning bra och kontrollerad. Kände dock rätt tidigt att det var lite väl slitsamt och stökigt i nysnön. Försökte ändå hålla mig kall och kunde avancera i fältet efter Evertsberg. Resten av loppet blev en ständigt fight om bra positioner ända in mot avgörandet. Lite väl mycket kaos på slutet in i Moraparken och trots att jag var chanslös på tätens tempohöjning sista 1,5 km lyckades jag ändå spurta rätt ok tycker jag och knipa en fin 7:e plats i mål! Av nu 14 genomförda Vasalopp har jag aldrig varit med om så mycket folk med in på sista avgörandet! …speciellt var ordet!
Ja, även om drömmen fanns om något snäpp bättre placering i resultatlistan, så vittnar det ändå om ännu ett bra och stabilt lopp i den nu så sanslöst tajta och hårda konkurrensen i långloppsvärldscupen Ski Classics! Detta är förstås någonting riktigt positivt och roligt att ta med sig inför de två avslutande tävlingarna Birkebeinerrennet och Årefjällsloppet!
Avslutningsvis ett hjärtligt och otroligt stort TACK till vårt fantastiska och ovärderliga serviceteam med vallare, drickalangare och ”alltiallo-personer” som varje år ställer upp och gör vår resa möjlig! …och så ”smärtfri” som möjligt!!!
Också ett stort grattis till alla er som lyckades genomföra årets Vasalopp och som kämpat er fram i extremt tuffa förhållanden! …och kanske framför allt en enormt stor eloge till arrangörerna för en heroisk insats som räddade loppet med så speciella förutsättningar som denna märkliga vinter har erbjudigt!
