Jag och grabbarna! Det går inte lika fort som förut. Det blir inte lika långt som förr och det känns definitivt inte lika lätt heller. Inte för någon av oss tror jag. Men nyttan är lika stor som förr. Om inte mer för den delen. Nu tränar jag för att min kropp behöver det. För att jag skall må bra – i kropp och själ. Rent mentalt så inser jag hur viktiga dessa träningspass är.
Ja, det arbets-EKG jag fick göra för ett par veckor sen nu känns ovärderligt. Att kunna träna och belasta i mer ”normal” fart, i komfortzonen så att säga känns otroligt skönt. Nu tittar jag inte på pulsklockan var 10:e sekund, nu kör jag på känsla! Rent mentalt har utvecklingen varit enorm sen den där dagen i Mora – 27:e februari. Även om det är en bra bit kvar att anpassa sig till de nya referensramarna.
Men jag väljer att inte fastna i det förflutna just nu. Jag fortsätter att sträva efter att ta vara på nuet och försöker att njuta av de framsteg jag kan göra idag!
Så trevlig helg på er alla, njut av den!
